Ett brev om nattvarden och barnen

 Vi firar ofta nattvard i våra gudstjänster i Tysslinge, Vintrosa och Gräve, varje söndag och helgdag. Nattvarden är kyrkans centrala gudstjänsthandling och de senaste decennierna har för Svenska kyrkan inneburit en verklig förnyelse av nattvardslivet. Gudstjänsten som en gemenskapshandling har kommit att betonas starkare än tidigare. Förnyelsen av nattvardslivet har också medfört att barnen blivit delaktiga i nattvardsfirandet. Inte bara så att vi nu med självklarhet firar nattvard också i sådana gudstjänster där mycket barn är med, utan också så att barnen kan få ta emot av det välsignade och invigda brödet och vinet. Glädjen i nattvardsfirandet har kommit att betonas mer än allvaret och högtiden.

Det är en glädjande utveckling som vi gärna vill bygga vidare på, men vi vet att vårt nattvardsfirande också väcker frågor, inte minst bland småbarnsföräldrar. Vilka får ta emot nattvardsgåvorna? Vad säger man till sina barn? Hur gör man?

Som en hjälp till er alla skriver vi detta brev.

 Familjekommunion

Att gå fram och ta emot nattvardsgåvorna kallas med ett högtidligt ord för kommunion eller att kommunicera. Det latinska ordet betyder just gemenskap. I Svenska kyrkan tillämpar vi familjekommunion. Det innebär att de barn som går fram gör det på föräldrarnas ansvar och beslut. En förutsättning är emellertid alltid att man är döpt. Kyrkan vill inte tvinga sakramentet på någon och respekterar de föräldrar som inte vill att barnen skall gå till kommunion.

 Att bli välsignad

Den som vill gå fram men ändå inte är beredd att ta emot nattvardsgåvorna kan ändå få ta emot en välsignelse. Då går man fram och antingen viskar man till prästen att man vill bli välsignad eller så ger man ett tecken genom att lägga högra handen på sin vänstra axel. Då vet prästen att han eller hon ska välsigna barnet eller den vuxne.

 Dop och nattvard

Ett skäl att välja välsignelsen kan vara att man ännu inte är döpt. Dopet, som leder oss in i gemenskapen med Gud, bereder också vägen till kommunionen. Är man inte döpt väntar man med att ta emot nattvardens gåvor till dess man genom dopet blivit upptagen i kyrkans gemenskap. Däremot kan alla få ta emot välsignelsen, döpta såväl som odöpta.

 Hur gör man?

I regel går det till så att prästen räcker en liten bit av det invigda brödet till den som går fram och säger ”Kristi kropp för dig utgiven”, sedan räcker den andra kommunionutdelaran bägaren med vin med orden ”Kristi blod, för dig utgjutet”. Antingen äter man då först upp brödet och dricker ur bägaren eller så doppar man en liten bit av brödet i vinet och äter sedan genast upp det. Om man inte vill att barnet alls ska få del av vinet går det bra att enbart äta av det invigda brödet.

 Med vördnad och respekt

Vi är angelägna om att barnet lär sig vördnad och respekt för nattvardsgåvorna. Djupast sett ger de oss gemenskap med Gud själv – de är Kristi kropp och blod. Vi ber därför Er som föräldrar att hjälpa till och ge barnen den vägledning de behöver. Framför allt är det viktigt att de på en gång äter upp den lilla bit invigt bröd de fått. Om någon tappar brödet på golvet ber vi att ni genast ger det till prästen eller en kyrkvärd så att vi kan ta vara på det med tillbörlig vördnad. Hjälp gärna också barnen att buga sig när de tagit emot sakramentet och kanske också att rita ett litet korstecken på bröstet.

Vi hoppas dessa små kommentarer kan vara en vägledning för Er som föräldrar. Vi finns alltid till hands för att ytterligare svara på Era frågor. Vi finns naturligtvis också till hands för den som önskar bli döpt – barn såväl som vuxen.

 Med vänlig hälsning

Lars Ekblad                        Johan Bremer                       

kyrkoherde, prost                komminister